Finland Sverige Storbritannien Irland Tyskland Österrike Schweiz Ryssland Frankrike Estland Norge Polen

Passivhuset är ingen övergående trend

Passiivitalo

Medvetenheten om den globala uppvärmningen och dess effekter har på kort tid spridit sig från konferensborden till konsumenten. Ännu för något år sedan var det främst beslutsfattarna som oroade sig för ökade halter av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Men nu har även den enskilda medborgaren börjat fundera på hur hon kan bidra till att minska på klimatförändringens negativa följder.

Ett sätt att göra sitt ekologiska fotspår mindre är att bo så energisnålt som möjligt. I dag är det så kallade passivhuset det mest energisnåla alternativet när det gäller husbygge. Inom den finländska byggbranschen är termen fortfarande rätt obekant men i grannlandet Sverige ligger man steget före; de första passivhusen byggdes redan för sju år sedan och i dag räknar man med att det finns cirka tusen passivhus. Fler byggs till hela tiden. I Alingsås finns till och med ett passivhuscentrum dit aktörer inom byggbranschen och konsumenter kan vända sig för att få information om passivhus. Centret erbjuder även utbildning i passivhusteknik.

Vetskap och erfarenheter av passivhus även i Finland

I Finland finns inget dylikt centrum däremot nog varma förespråkare för passivhus. Som Jyri Nieminen, diplomingenjör och kundansvarig på byggnadsavdelningen vid statens forksningscentral VTT. "Kännedomen om passivhus finns nog också hos oss men den har inte riktigt spridit sig ännu. Som bäst byggs passivhus i Vanda, Valkeakoski och Uleåborg. Planeringen av passivhus är också i gång i Rovaniemi och Brahestad", berättar Nieminen. I huvudsak är det egnahemshus som byggs men också några höghus planeras.

I maj fick Nieminen och arkitekten Kimmo Lylykangas ett stipendium på 20 000 euro av styrelsen för andelslaget Finlands bostadsmässor. Nieminen och Lylykangas ska använda Casa Humana-stipendiet till att utforma ett planeringsdirektiv för passivhus åt arkitektstuderande. Med bidraget vill andelslaget främja byggandet av passivhus.

Ventilationen spelar en viktig roll

Det som skiljer passivhuset från ett standardhus är att det förra, med undantag av årets kallaste månader, klarar sig utan traditionella värmeledande element som golvvärme och radiatorer. Lite förenklat sagt värms huset i stället upp med den värme som invånarna, belysningen, vitvarorna och hemelektroniken alstrar. Värmen från en människa motsvarar exempelvis värmen från en 100 W lampa medan en tavelteve klarar av att värma upp ett rum på 60 kvadratmeter.

Förutsättningen för ett fungerande passivhus är att det finns ett tillräckligt effektivt ventilationsaggregat som klarar av att ta till vara värmen i den ”använda” frånluften innan den går ut ur huset. Den tillvaratagna värmen används sedan för att värma upp tilluften, det vill säga luften som kommer in utifrån.

Nieminen påpekar att det dock behövs någon form av värmeelement både för att ge tilläggsvärme då det är hård köld och för att värma upp bruksvatten. För detta finns olika alternativ. Tilluften kan värmas upp ytterligare via ett värmebatteri som finns i ventilationsaggregatet eller så kan man installera termostatstyrda värmeapparater skilt för varje rum. I den senare modellen kan en jordvärmepump med fördel fungera som värmekälla.

Golvvärme kan även användas för att avge tilläggsvärme i passivhus. Eftersom tiden för när man behöver tilläggsvärme är kort, man räknar med tre till fyra månader per år, är det viktigt att planeringen och dimensioneringen av golvvärmen är väl avvägd.

Kan ett passivhus vara för tätt?

Grunden för passivhusets energieffektivitet ligger i mantelns konstruktion. Väggar, tak och golv samt fönster och dörrar bör vara så isolerande och lufttäta som möjligt. God isolering gör att temperaturväxlingarna är små och inneluften dragfri.

De som har en skeptisk inställning till passivhus brukar bland annat påpeka risken för mögelskador. Man antar att fuktskador uppstår lättare då isoleringen är så god att den inte släpper igenom någon luft.

Nieminen avfärdar prompt kritiken. "Det är föråldrat att tänka att ett hus ska byggas så att det andas. Då man på 1970-talet byggde täta hus uppstod mögelproblem för att man inte tänkt på ventilationen. Men nuförtiden får man inte ens bygglov utan mekanisk ventilering som tar till vara värme ur frånluften. Från och med år 2010 stramas byggbestämmelserna för nybyggen dessutom åt. Exakt hur de utformar sig vet vi inte ännu men målet är att byggnaderna ska bli ännu energisnålare."

Svaret på framtidens utmaningar

Passiivitalo

I rådande byggnadsbestämmelser ska exempelvis minst 30 % av frånluften tas till vara via ventilationsaggregatet. Det är enligt Nieminen en ganska låg procent. "På marknaden finns redan apparater som klarar av att ta till vara upp till 70 % av värmen."

Även EU har planer på att dra åt svångremmen när det gäller byggande. Ett förslag är att göra passivhusen till standard vid nybyggen från och med år 2015.

Är det inte mycket dyrare att bygga ett passivhus än ett traditionellt hus?

För det första är ju husväggarna på passivhus mycket tjockare, upp till 40 cm. Ventilationsaggregaten som är anpassade för passivhus är också ur konsumentens synvinkel dyra investeringar. "Ja, det blir ungefär 5-10 % procent dyrare när det gäller småhus men den extra kostnaden betalar sig snabbt tillbaka på tre till sex år", säger Nieminen. Passivhusägaren gagnas på flera sätt; energiräkningen och framförallt värmeräkningen är låga då ett passivhus endast förbrukar en fjärdedel av den energimängd som ett traditionellt hus brukar. Inomhustemperaturen är dessutom jämn och luften dragfri, ren och hälsosam att andas.

Det sägs att man genom att bo i ett passivhus kan bromsa upp klimatförändringen. Stämmer det? "Ja, det kan man nog säga. Miljöeffekterna är absolut mindre eftersom man behöver så lite energi för att värma upp huset. Konsumenterna har också på ett berömvärt sätt vaknat upp och efterfrågan på passivhus växer hela tiden. Det är inte heller frågan om någon övergående trend. Människorna är på riktigt intresserade av att göra något för sin miljö."

→ Nästa artikel: Våra modeller

Bästa energiklassen!
Bästa energiklassen!
VTT:s produktcertifikat:
• Enervent Pingvin eco (eng)
Energy Optimizer
Energy Optimizer
Våra nya energiberäknings- programmet