Finland Sverige Storbritannien Irland Tyskland Österrike Schweiz Ryssland Frankrike Estland Norge Polen

Energisnålt byggande stävjar klimatförändringen

Passiivitalo

Den pågående klimatförändringen är ett ständigt föremål för diskussion. Somliga klimatforskare hävdar att förändringen är naturlig, andra att det är människan som ligger bakom den. Genom att använda fossila bränslen som olja, kol och gas släpps växthusgaser ut som bidrar till växthuseffekten. Denna värmer i sin tur upp jorden.

Oberoende av vad som orsakar uppvärmningen av jordens atmosfär är de negativa konsekvenserna av klimatförändringen ödesdigra. Havsnivåerna förhöjs, översvämningar blir allt vanligare och en utbredd torka tvingar människor att lämna sina hem. I länderna kring Östersjön kan klimatet till och med bli kallare om återflödet i Golfströmmen försvagas.

Beslutsfattarna runt om i världen har sällan varit så eniga som nu om något som berör hela jordens befolkning: något måste göras för att bromsa klimatförändringen. Då byggnadssektorn i Europa svarar för 40 % av all energiförbrukning per år, innehar energisnålt byggande en nyckelposition när det gäller att konkret påverka klimatförändringen. I nybyggen är ett välisolerat klimatskal det mest effektiva sättet att sänka energiförbrukningen. På det här sättet kunde man minska på koldioxidutsläppen med 460 miljoner ton per år.

Energisnålt byggande saktar ner klimatförändringen

Vid den delvis EU-anknutna tankesmedjan CEPS (the Centre for European Policy Studies, verksam sedan 1983) har även forskarna konstaterat att det bästa sättet att bromsa klimatförändringen är energieffektiv isolering i nya byggnader. Experterna påpekar vidare att man redan med dagens kunnande klarar av att bygga energisnålt, kostnadseffektivt och riskfritt.

På basen av Kyotoprotokollet har en pyramidmodell byggts upp som listar de viktigaste sätten att sänka värmekostnaderna. Förslagen har godkänts internationellt.

  1. Väl isolerade och täta huskonstruktioner minskar på värmeförlusterna liksom användningen av ventilationsaggregat som tar till vara värme.
  2. Vitvaror, elektroniska apparater och belysning som förbukar mindre energi är förnuftiga val då man vill påverka elanvändningen. Apparaterna ska dock inte vara påslagna i onödan eller lämnas i stand-by-läge.
  3. Användning av solenergi. Man bör fundera på var huset placeras i förhållande till solen för att maximalt kunna utnyttja den värme som solen alstrar.
  4. Den egna energikonsumtionen ska hållas under lupp.
  5. Man kan påverka värmekostnaderna genom valet av energikälla – värmepump, biobränsle, fjärrvärme, elektricitet eller gas.

I Europa har man både byggt energisnålt och forskat i ämnet sedan 1970-talet. Under det senaste decenniet har de energisnåla husen ökat markant och tekniken har blivit allt mer avancerad. Den tekniska kompetensen är hög och det finns för närvarande inget behov för ny utrustning eller nytt material för energisnålt byggande. Man kan till och med bygga ett passivhus med konventionella metoder.

Den hållbaraste och miljövänligaste formen av energi är den energi som inte brukas. Genom att följa principerna i pyramidmodellen (se ovan) är det i praktiken möjligt att rejält skära ner på energiförbrukningen.

Det bästa sättet att minska på värmekostnaderna är att förse huset med ett välisolerat klimatskal, installera fönster och dörrar med låga U-värden (ju lägre U-värde desto bättre isoleringsförmåga) samt skaffa ett ventilationsaggregat med hög värmeåtervinningsgrad, det vill säga ett aggregat som tar tillvara största delen av värmen som finns i frånluften.

Energieffektiviteten kan påverkas

Passiivitalo

Husets plats i förhållande till solen spelar också stor roll liksom valet av energisnåla hushållsapparater. Valet av energikälla är minst betydelsefull då man bygger energisnålt eftersom behovet av köpt energi är så pass liten. Detta gäller särskilt för passivhus som i princip klarar sig utan värmeledande element.

Inom byggbranschen talar man om fyra olika typer av hus:

  1. Standardhus
  2. Energisnåla hus
  3. Passivhus
  4. Plus-energi hus

Standardhusen är konstruerade så att de uppfyller minimikraven när det gäller byggförordningar och energikrav.

Energisnåla hus förbrukar hälften av den energi som ett standardhus behöver. Genom isolation, täta fönster och dörrar samt vederbörlig ventilation uppnås målet. Det årliga energibehovet är 50-60 kWh/m².

Passivhuset använder bara en fjärdedel av den energi ett standardhus brukar. I princip klarar det sig utan värmeledande element. Huset värms i stället upp av den energi invånare, vitvaror och belysning alstrar. En viktig förutsättning för att passivhuset ska fungera är att ventilationsaggregatet håller hög standard, det vill säga tillvaratar största delen av värmen som finns i frånluften och använder denna för att värma upp tilluften. Det årliga behovet av köpt energi varierar beroende på geografiskt läge; i centrala Europa är det 15 kWh/m², i de nordligaste delarna 30 kWh/m². Man räknar med att passivhusen blir standard inom en snar framtid.

Plus-energi hus är tillsvidare sällsynta. Tanken är att driva passivhus-konceptet till sin spets, det vill säga en >0 konsumtion av energi. Genom att installera aktiva system så som solpaneler räknar man med att kriteriet ska uppfyllas. Plus-energi hus förutspås bli vederbörliga alternativ i framtiden.

→ Nästa artikel: Vi utvecklar